Maurice Merleau-Ponty

Paris, Frankrike |andra namn = Maurice Jean Jacques Merleau-Ponty |region = Västerländsk filosofi |skola = Fenomenologi ⋅ existentiell fenomenologi ⋅ västerländsk marxism |intressen = Psykologi ⋅ kroppsligt förankrad kognition ⋅ metafysik ⋅ gestaltteori ⋅ epistemologi |idéer = Metanarrativ ⋅ holism |influenser = BachelardBeauvoirBergsonBrunschvicgCoghillChardinDarwinDescartesDrieschFinkFreudGesellHegelHeideggerHeraclitusHusserlKantKleinKoffkaKöhlerKojèveLacanLévi-StraussMalebranche MarcelMarxMounierNietzschePiagetPlotinusProustSartreSaussureSchelerSchellingSchilderTinbergenUexküllWeberWhitehead |influerat = AhmedAbramBarbarasBourdieuButlerCastoriadisClarkCrowtherDantoDeleuzeDiproseDreyfusEdieEl-BizriFoucaultGallagherGiorgiGuentherHarmanHenryHillmanIhdeIrigarayJohnsonKompridisLacanLaplancheLawlorLefortManhaMcClamrockPolanyiRicoeurSartreSchillebeeckxSimondonThảoThompsonVarelaVeselyVirilioYoungZahavi |Signatur = }} Maurice Merleau-Ponty, född 14 mars 1908 i Rochefort-sur-Mer, Charente-Maritime, död 3 maj 1961 i Paris, var en fransk fenomenologiskt inriktad filosof som bland annat influerades av Edmund Husserl och Martin Heidegger. Han intresserade sig särskilt för sambandet mellan kunskap och kropp, och en del av hans ståndpunkter beträffande kroppen sammanfattas i påståendet "Vi är våra kroppar", som kan tolkas i polemik mot utsagan "Vi har våra kroppar". Huvudverket ''Phénoménologie de la perception'' (1945) ägnades till stor del åt dylika resonemang. Tillsammans med Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir grundade Merleau-Ponty 1945 tidskriften ''Les Temps modernes''. Levererad av Wikipedia