Willy Brandt

Willy Brandt vid ett kolgruvsbesök i Dortmund 1974. Willy Brandt, född ''Herbert Ernst Karl Frahm'' den 18 december 1913 i Lübeck, Kejsardömet Tyskland, död 8 oktober 1992 i Unkel (nära Bonn), Landkreis Neuwied, Rheinland-Pfalz, var en tysk socialdemokratisk politiker. Han var Västtysklands utrikesminister 1966-1969 och Västtysklands förbundskansler 19691974.

Brandt växte upp i arbetarrörelsen i Lübeck och levde i exil undan nazistregimen innan han återkom till Tyskland och inledde en politisk karriär i SPD. Han blev känd som Västberlins borgmästare under en period av spänningar under kalla kriget. 1969 valdes han till förbundskansler varpå han initierade den nya tyska Östpolitiken för vilken han fick Nobels fredspris 1971. Brandt var Tysklands första socialdemokratiska förbundskansler. Han avgick 1974 i samband med Guillaume-affären, men fortsatte att vara engagerad i politiken. Levererad av Wikipedia
1
av Brandt, Willy.
Publicerad 1980
Bok